Otydligt om likvärdighet från Skolverket

Begreppet likvärdighet är ofta använt i skoldebatten, men ofta är det svårt att veta vad den som använder ordet egentligen menar. En ny rapport från Skolverket tyder på att ”lika tillgång, lika kvalitet och kompenserande” är på väg att ersättas av ”lika resultat”.

I sin rapport Skolverkets lägesbedömning 2013 skriver myndigheten att”likvärdigheten har försämrats” och fortsätter: ” Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till att skillnaderna mellan skolor har ökat. Skolverket ser det fria skolvalet och skolmarknaden som ett genuint dilemma.”

Lite längre fram konstaterar rapportförfattarna att ”De ökade skillnaderna i skolors resultat kräver kraftfulla åtgärder på nationell och kommunal nivå för att upprätthålla likvärdigheten i skolsystemet.” 

Skolverkets formulering väcker frågor kring begreppet likvärdighet. Ska det tolkas som att alla ska nå samma resultat? I sin tidigare rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola (2012) skriver myndigheten: ”Utgångspunkten för tolkningen av likvärdighetsbegreppet är vad som anges i styrdokumenten för grundskolan. Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre grundläggande aspekter; lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande”.

– Skolverkets otydlighet när det gäller likvärdighet är ett problem. Genom att uttrycka sig som de gör i Lägesbedömning 2013 sätter myndigheten likhetstecken mellan likvärdighet och att alla når samma resultat. Det är inte rimligt, säger Cecilia Nykvist, vd för Friskolornas riksförbund. 

På senare tid har flera exempel på forskning presenterats som visar på positiva effekter av det fria skolvalet, också för mindre gynnade grupper. IFAU:s rapport Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt? (IFAU 2012:17) visar att alla elever i kommunen tjänar på en hög andel friskolor, eftersom hela kommunens skolresultat förbättrades.

En tysk avhandling om det svenska skolvalssystemet framhåller också att det är de allra sämst lottade; elever från hushåll med låga inkomster och de som bor i områden med hög kriminalitet som tjänat mest på skolvalet. Avhandlingen kommer också fram till att likvärdigheten i den svenska skolan inte har minskat sedan 1992, en slutsats som också delas av den svenska skolforskaren Gabriel Sahlgren. 

För att stärka de positiva effekterna av valfrihet och se till att alla barn får samma chans att välja rätt skola behöver informationen om rätten att välja och om skillnader mellan skolor förbättras. Men valfriheten är inte tillräcklig som kvalitetsgaranti. Alla skolor måste kunna erbjuda undervisning av god kvalitet. 

– Om vissa skolor lyckas bättre än andra är det inte ett problem i sig, däremot är det ett problem om det finns skolor som misslyckas med sitt uppdrag. Ingen borde behöva gå i en skola som inte kan ge eleverna den utbildning de har rätt till, säger Cecilia Nykvist.

För mer information:

Cecilia Nykvist, vd
08-762 77 01
cecilia.nykvist@friskola.se

Magnus Johansson, informatör
08- 762 78 04
magnus.johansson@friskola.se