Lärarlegitimationen ger svårigheter på små skolor

Friskolornas riksförbund är i sak positivt till införandet av en lärarlegitimation, men tycker att det måste finnas andra vägar till legitimation än enbart lärarexamen.

Utbildningsministern har idag presenterat regeringens förslag till införande av lärarlegitimation och konsekvenser av detta.

Friskolornas riksförbund är i sak positivt till införandet av en lärarlegitimation. I första hand menar förbundet att det på sikt kan skapa ett yrkesbevis som mer fokuserar på faktisk kompetens än dagens behörighetsbegrepp.

Förbundet tycker också att den koppling till formell lärarutbildning som finns i förslaget självklart är naturlig, men menar också att andra vägar till legitimation borde fått större utrymme.

- Det måste finnas andra vägar till legitimation än enbart lärarexamen. Det finns idag många lärare ute i såväl kommunala som i fristående skolor med omvittnat hög kompetens, men utan formell behörighet. De lärarna behöver inte mer formell utbildning utan en möjlighet att få sina kunskaper och färdigheter prövade mot faktiska yrkeskrav i en legitimation, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.

Ett exempel på sådana lärare är de yrkeslärare som i regeringsförslaget undantas från kraven på legitimation, men som i de flesta fall skulle uppfylla kraven för lärarlegitimation genom validering av kunskaper och färdigheter.

Förslagets regler om att enbart legitimerade lärare ska få sätta betyg kommer att leda till praktiska svårigheter på en del små skolor och kan i vissa fall medföra att betyg sätts av en lärare som aldrig undervisat eleven.

- Vi tycker i stället att den skolhuvudman som har anställt läraren också bör ha ansvaret för att se till att läraren sätter betyg på ett korrekt sätt, oavsett om den läraren är legitimerad eller inte, avslutar Carl-Gustaf Stawström.

Kontakt:

Carl-Gustaf Stawström
kanslichef
08-762 77 01

Magnus Johansson
informatör
08-762 78 04