Kommentar på SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser”

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) presenterade idag antologin "Konkurrensens konsekvenser–vad händer med svensk välfärd?" Rapporten har redan fått omfattande kritik från flera håll, framför allt för de långtgående slutsatser som dras i sammanfattningen, men inte har full täckning i de enskilda kapitlen.

Laura Hartman skriver i sin sammanfattning: ”Antologin har gått igenom vad forskningen har att säga om konsekvenserna för kvalitet, kostnader och effektivitet. Den främsta slutsatsen är att kunskapsläget inom många områden är anmärkningsvärt begränsat. Därför kan antologin inte mynna ut i några generella slutsatser om vare sig vinster eller förluster.” Trots detta formulerar sig på ett sätt som inte kan tolkas annorlunda än att de senaste årens valfrihetsreformer skulle vara misslyckade. Teoretiska risker för olika typer av problem diskuteras som om de vore objektiva fakta. Rena felaktigheter framförs också, som till exempel att friskolor skulle kunna välja sina elever, eller att det fria skolvalet har lett till ökad segregation, vilket är en kraftig övertolkning av det resonemang som förs i kapitlet om skolan.

– Friskolornas riksförbund välkomnar en seriös diskussion om konkurrens inom skolområdet och håller med rapportförfattarna om att det behövs tydligare reglering och bättre metoder för att jämföra kvalitet. Därför har vi inlett ett samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting för att ta fram objektiva, nationella kriterier på kvalitet som ska underlätta elevers och föräldrars skolval, säger Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund.

Objektiva mått på vad konkurrensen mellan skolor lett till saknas, enligt rapporten. Detta motsägs av ett flertal av de studier som tas upp, där själva förekomsten av olika alternativ har visat sig leda till en högre nivå i de kommuner där nya skolor startat. Att människor själva uppskattar möjligheten att välja tillmäts inte heller något värde i rapporten. Inte heller nöjdhet anses vara ett användbart mått på kvalitet, då man bestämt sig för att kundnöjdhet är ”ett problematiskt mått eftersom det i hög grad styrs av subjektiva förväntningar.”

– Det fria skolvalet är viktigt. Det är en grundläggande rättighet att människor själva ska ha möjlighet att påverka sina liv och det är inte en realistisk väg att gå tillbaka till ett system där de allra flesta var hänvisade till den skola som råkade ligga närmast, avslutar Gunvor Engström.

För mer information:

Gunvor Engström, ordförande, 070 - 593 00 93

Carl-Gustaf Stawström, kanslichef, 070 - 385 48 54

Magnus Johansson, informatör, 072 - 222 78 04