Auktoriserade skolhuvudmän och ökat samråd med kommunerna!

Friskolornas riksförbund vill se ett nytt ansöknings- och tillståndsförfarande för fristående skolor där ett beslut om godkännande som skolhuvudman - auktorisation - helt skiljs från själva etableringen av en skola. Det framgår när förbundet i sitt remissyttrande över departementsskrivelsen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet redovisar ett samlat förslag till nytt ramverk.

En statlig auktorisation skulle tydliggöra skolhuvudmannens kompetens och förutsättningar att bedriva skolverksamhet medan berörd kommun skulle få mer direkt inflytande än idag över själva etableringen genom anmälningsplikt och krav på samråd.

Med en auktorisation med tydliga krav så framgår det bättre vad som förväntas av skolhuvudmannen och det skulle med större säkerhet än idag garantera kvaliteten hos skolhuvudmannen. Och att kommunen där en friskola vill etablera sig skulle blir första instansen för ett etableringsbeslut tror vi gynnar alla. Det ligger i både kommunernas och friskolornas intresse att vi får ett system för etablering som ger positiva konsekvenser för medborgarnas tillgång till bra skolor och valmöjligheter. För att få ännu fler kommuner och kommunalpolitiker som inser att det är hela skolväsendet i kommunen som är tillgången är det viktigt att kommunen får en tydligare roll vid en nyetablering. Det säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas riksförbund.

Friskolorna välkomnar lika villkor

Förbundet välkomnar annars förslaget om gemensamma lagregler för kommunala och fristående skolor. Det stämmer väl överrens med förbundets grundsyn att det ska råda lika villkor mellan olika huvudmän. Men de gemensamma reglerna ska också vara bra och fokuserar på målstyrning, inte detaljreglering. Där har inte lagförslaget nått ända fram.

Mer om förslaget till ny skollag:

Det är bra att bestämmelserna om särskilt stöd förtydligas i det nya lagförslaget. Men det blir också tydligt att det är kommunerna som slutligen styr om en elev med funktionshinder kan gå i en fristående skola. Genom undantagsregler kan kommunen tvinga en elev att välja en kommunal skola i stället. De nya bestämmelserna om bidrag till elever i behov av stöd kan leda till begränsningar i skolvalet.

Lagförslaget ger en liten öppning för skolskjuts för elever i friskola. Men förbundet anser att bestämmelsen snarare riskerar att leda till svåra bedömningar och i värsta fall orättvisor mellan olika skolor och elever. Det vore tråkigt om den nya bestämmelsen gör att det blir ännu svårare än idag för friskoleelever att få skjuts.

Flera definitioner är nya i skollagsförslaget, t.ex. utbildning och undervisning. Men definitionerna kan leda till oklarheter, t.ex. om vad konfessionella skolor får och inte får göra. Förbundet anser att de regler som finns idag för de konfessionella skolorna är bra, och att det inte är nödvändigt med nya bestämmelser på det området.

Förbundet tycker det är viktigt att klargöra förhållandet mellan kommunen och den fristående verksamheten. Om en konkurrerande verksamhet ska kontrollera en annan och var gränsen går för insyn, tillsyn och utvärdering, är frågor som förbundet vill ha tydligare regler om än vad som framgår av lagförslaget, särskilt vad gäller förskoleverksamheten.

Förbundet tycker det är bra att bestämmelserna om kvalitetsredovisning tas bort och ersätts av krav på systematiskt kvalitetsarbete i skolorna. Men förbundet tycker också att det är viktigt att det finns en nationell "jämförelsebank" som kan underlätta val av skola för föräldrar och elever. En sådan jämförelsebank borde någon av skolmyndigheterna ansvara för och jämförelserna skulle baseras på olika kvalitetsparametrar som ger lika bedömningsvillkor för alla skolor. Det skulle verka för att skolorna håller en god kvalitet och underlätta det fria skolvalet för eleverna.

Kontakt:

Carl-Gustaf Stawström
kanslichef
08-762 77 01

Magnus Johansson
informatör
08-762 78 04

Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för fristående förskolor och skolor. Vi ansluter förskolor, grundskolor, gymnasier och kompletterande skolor. Förbundet har idag cirka 830 medlemmar. Till våra viktigaste uppgifter hör att bilda opinion och skapa förståelse bland allmänheten för våra medlemmars verksamhet.