​Regeringens förslag dråpslag mot friskolor

Regeringens och Vänsterpartiets lagförslag om vinsttak för företag i välfärdssektorn innebär omöjliga ekonomiska marginaler för de allra flesta och är ett dråpslag mot mångfalden och valfriheten.

- Det är häpnadsväckande att regeringen nu går vidare med det hårt kritiserade utredningsförslaget. PWC har visat att det innebär orimliga ekonomiska marginaler och det blir ointressant att starta och driva förskolor och skolor, säger Ulla Hamilton.

- Det lilla undantag som man presenterade för att slå vakt om mindre friskolor motsvarar en halv skolpeng för en elev. Det är näst intill oseriöst att lägga ett sådant undantag. Resultatet om förslaget blir verklighet blir färre friskolor och minskad valfrihet för elever och föräldrar, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Men regeringen vill inte att alla förskolor och skolor ska behandlas jämlikt. ”Idéburna” ska inte beröras av reglerna.

- Regeringen vill, efter decennier av lika behandling i lagstiftningen, nu införa olika behandling av friskolor beroende på omsättning och verksamhetsform. Detta utan att visa att det finns faktiskt grund för att olika behandling. Det är inte värdigt en rättsstat och förhoppningsvis kommer även Lagrådet att påpeka detta i sitt yttrande. Att regeringen skyddar aktörer som de själva tycker om bekräftar vilket hårt slag det här förslaget är. Regeringen vill inte utsätta dem för den här risken, säger Ulla Hamilton.

Sverige har problem med skolresultaten. Det kräver fullt fokus på vad som händer i klassrummet för att vända denna utveckling, för såväl de 82% elever som går i kommunala skolor som de 18% som går i friskolor. Och behovet av platser i förskola och skola kommer att öka kraftigt framöver, något kommunerna inte klarar själva.

- Det svensk skola behöver nu är kraftsamling och att lära av de bästa. Då har vi inte råd med en ideologisk strid som förbjuder skolor bara för att de har en viss driftsform. De fristående förskolorna och skolorna hjälper kommunerna att säkra invånarnas tillgång till bra förskola och skola. Regeringen och Vänsterpartiet verkar helt ointresserade av kvalitet, säger Ulla Hamilton.

Vinsttak inte viktigt för väljare

Vinsttak är inget som väljare tycker är en prioriterad fråga för utvecklingen i skolan. Bara 12% tycker det är en av de tre viktigaste åtgärderna för att utveckla skolan åt rätt håll enligt Ipsos (2017). När kvalitetskrav och vinstförbud ställs mot varandra är en klar majoritet för kvalitetskrav. 67% tycker att kvaliteten ska avgöra vilka skolor som ska få finnas, bara 12% vinstförbud.

Tunga röster emot en vinstreglering

När förslaget till vinsttak först presenterades var flera tunga remissinstanser kritiska. TCO skriver att en reglering av nivån på överskott inte innebär någon garanti för varken högre kvalitet eller bättre arbetsvillkor – inte heller att det behöver innebära att skattemedel används på ett mer effektivt sätt.

Statskontoret menar att det inte är säkert att förslaget får några positiva effekter för verksamheternas effektivitet eller kvalitet och att det i värsta fall leder det att de mest effektiva och innovativa företagen försvinner, medan företag med höga kostnader blir kvar.

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Mer läsning:

Revisorer på PWC visar att 8 av 10 fristående förskolor och skolor skulle få omöjliga ekonomiska marginaler och menar att det i praktiken är ett vinstförbud.

Eexperter som jobbat med utredningen som ligger bakom lagförslaget är kritiska. Joachim Landström, forskare vid Uppsala Universitet som skrivit två rapporter för utredningen har sagt att det innebära ett förstatligande av välfärdssektorn.