Följ Friskolornas riksförbund

Taggar

förskola

grundskola

gymnasieskola

kvalitet

lika villkor

valfrihet

statistik

rapport

Jobbhälsoindex Skola 2018

Jobbhälsoindex Skola 2018

Dokument   •   2018-06-07 08:43 CEST

Jobbhälsoindex för 2018 år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på arbetsplatsen än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Om den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser

Sveriges befolkning växer just nu i en takt som är historisk, födelsetalen är på en nivå som vi inte har sett sedan början av 1900-talet. I en ny rapport från Friskolornas riksförbund analyseras utvecklingen av antalet barn och unga i åldern 0–19 år. Resultatet visar att ökningen av personer som är 0–19 år överstiger antalet 65+ 2017–2027.

Tid för lagliga bidragsbeslut

Tid för lagliga bidragsbeslut

Dokument   •   2018-01-18 10:00 CET

6 av 10 kommuner gör fel mot friskolor så att skolorna riskerar att få för låg skolpeng. Felet de gör är att de inte riktar pengbeslutet till den skola det rör, eller att de inte fattar beslut över huvud taget. Var fjärde kommun fattar också beslut om skolpeng för sent. Det visar en undersökning Friskolornas riksförbund gjort bland landets kommuner. 232 kommuner har svarat på alla frågor.

Sveriges bästa och sämsta grundskolor 2017

För andra året i rad presenterar Friskolornas riksförbund en rapport som redovisar de bästa och sämsta svenska grundskolorna enligt Skolverkets SALSA-statistik. Rapporten visar att friskolor är tydligt överrepresenterade bland de skolor som återfinns i toppen av grundskolor med bäst resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrundsfaktorer.

Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning, Dnr U2017/03082/UH

Förbundet anser att förslaget inte tar tag i grundproblemet och därmed inte heller är en lösning för att bredda rekryteringen. Det finns en uppenbar risk för att förslaget tolkas som att universitet och högskolor ska sänka kraven. Det vore förödande för den svenska akademiska utbildningens konkurrenskraft.

Remissvar: Friskolornas riksförbunds yttrande över delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Det är positivt att det har gjorts en översyn av legitimations- och behörighetssystemet samt att det föreslås ändringar för att lösa problem som finns på grund av hur reglerna idag är utformade i syfte att möta behov och ta tillvara på kompetens.

Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Friskolornas riksförbund välkomnar de förslag som kan leda till bättre elevresultat, effektivare resursanvändning och bättre flexibilitet kring undervisningen. Men utredningen ser tyvärr mer problem med ny teknik än goda möjligheter. Rädslan är för stor för det som är nytt och som inte tidigare prövats. Förslagen är heller inte tillräckliga för att avhjälpa lärarbristen.

Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38)

Förbundet beklagar att utredaren valt att avstå från att lämna förslag på kvalitetskrav inom välfärdsområdena. Utifrån ett skattebetalarperspektiv är det anmärkningsvärt att utredaren kommer fram till att det inte går att mäta kvalitet i välfärden. Utredaren väljer att hålla fast vid det förslag till vinstbegränsning som har avfärdats som orimligt av många tunga remissinstanser.

Friskolornas riksförbunds yttrande över Skolkommissionens betänkande

Friskolornas riksförbunds yttrande över Skolkommissionens betänkande. Förbundet beklagar att Skolkommissionen kommer med förslag som försvagar skolans kunskapsuppdrag, men välkomnar ökat fokus på professionen och på ledarskapet i skolan samt förslaget om ett aktivt skolval för alla.

Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), dnr Fi2016/04014/K

Friskolornas riksförbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade betänkande och avstyrker förslaget om vinstreglering. Vinstbegränsningen är i praktiken ett vinstförbud och det valda vinstbegreppet präglas av ett omodernt tänkande där investeringar i människor och kunskap inte räknas in i företagets kapital. Förslagen innebär mindre valfrihet i skolan och mindre nytänkande.

Sveriges bästa och sämsta grundskolor

Sveriges bästa och sämsta grundskolor

Dokument   •   2016-10-18 09:16 CEST

Skolenheter som presterar bäst och sämst slutbetyg i åk 9 med hänsyn taget till elevsammansättning enligt Skolverkets SALSA-statistik

Skolvalssystem inom OECD

Skolvalssystem inom OECD

Dokument   •   2016-10-06 14:02 CEST

Av OECDs redovisning framgår bland annat att: I Sverige är det inte tillåtet att ta ut avgifter, det finns inga privatskolor. Till skillnad mot övriga länder finansieras både offentliga och privata skolalternativ till 100 procent av det allmänna. I Sverige begränsas inte skolvalet av religion, kön, ekonomi eller färdigheter. Alla behandlas lika genom ett skolpengssystem.

Inbjudan | Världens bästa skolsystem?

Inbjudan | Världens bästa skolsystem?

Dokument   •   2016-09-28 10:32 CEST

Friskolornas riksförbund och Svenskt Näringsliv bjuder in till ett frukostseminarium 6 oktober om det unika svenska fria skolvalet där vi jämför Sverige med andra länder. Skolan ska ge alla en likvärdig tillgång till en skola av god kvalitet och rätt att välja den skola som passar dem bäst. Är det svenska skolsystemet tillräckligt bra för att tillgodo se det? Finns det något vi kan lära av andra?

Var finns skolor med fungerande ledarskap?

Var finns skolor med fungerande ledarskap?

Dokument   •   2016-07-08 08:35 CEST

För att öka fokus på ledarskapets betydelse i skolan har vi här sammanställt svar från den del av Skolenkäten som har besvarats av den pedagogiska personalen i grundskolan. Vår avsikt är att kunna ge en bild av var fungerande ledarskap tycks uppstå och var insatser är särskilt nödvändiga. Ledarskapet i skolan är en avgörande fråga för att vända de svenska skolresultatet.

Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet Plats för nyanlända i fler skolor (SOU 2016:9), dnr U2016/00264/S

Friskolornas riksförbund välkomnar förslaget att friskolor ska kunna inrätta en kvot för undantag i köreglerna för nyanlända. Däremot är förbundet emot förslaget att kommuner ska kunna placera elever i andra skolor än de närliggande eftersom det riskerar att sätta det fria skolvalet ur spel. Om det genomförs bör det finnas en kvot på samma sätt som för friskolor och elevgruppen tydligt definieras.

Yttrande över betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82)

Friskolornas riksförbund värnar öppenhet i fristående skolor. Den myndighetsutövning som utförs där ska kunna prövas. Likabehandlingsprincipen ska råda, men det innebär också att förutsättningarna måste vara likartade, vilket inte är fallet. Förbundet avstyrker förslaget och föreslår i stället en annan lösning.

Kommunalt veto stoppar 9 av 10 friskolor i S-kommuner

Ett kommunalt veto skulle innebära att många skolor aldrig får möjligheten att öppna dörrarna till klassrummen. Detta trots godkännande av Skolinspektionen och en önskan hos elever, föräldrar och lärare. Den studie som vi presenterar här, som baseras på hur socialdemokraterna i kommunerna har agerat, visar att de har försökt stoppa 87 procent av alla nya grundskolor mellan 2010-2014.

Öppet brev om kompensation för höjd arbetsgivaravgift för unga

Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga höjs och staten ska kompensera kommunerna för ökade kostnader. Anställda i fristående skolor är generellt sett yngre än de i kommunala skolor och drabbas hårdare när avgiften höjs. Friskolornas riksförbund skriver i ett öppet brev till landets kommuner att friskolorna måste kompenseras på samma sätt som de kommunala.

Yttrande över promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan

Förslagen medför stora förändringar för de fristående gymnasieskolorna avseende finansieringen av utbildningsgarantin, där ett betydande avsteg från likabehandlingsprincipen görs genom att kommunen får rätt att göra ett avdrag på elevpengen. Nyttan av förslagen står inte i proportion till de negativa följder förslagen medför, och med anledning av detta avstyrks förslagen i promemorian.

Checklista för kommunpolitiker

Checklista för kommunpolitiker

Dokument   •   2015-09-29 10:02 CEST

Skollagen anger att kommuner ska beräkna skolpengen lika för grundskolor oavsett om de är fristående eller kommunala. Vi vet att det skiljer stort hur man beräknar skolpengen i olika kommuner. Därför har vi tagit fram en checklista, framförallt avsedd för lokalpolitiker, för att säkerställa att beräkningarna i kommunen sker utifrån rätt underlag och att skolpengen är rättvist utformad.